• Louise

- samarbete med WOW Air -


Från skog och kyla till öken och värme. Vilken resa vi har haft med både med- och motgångar, men framförallt många fina stunder och vackra platser!


Jag hade planerat resan ganska noga eftersom det var mitt slutprojekt att åka till sydvästra USA och fotografera landskap. Vi hade något planerat varje dag, vilket jag annars har försökt undvika när jag åkt på tidigare resor som endast varit semester. Men eftersom det var mitt fotoprojekt så ville jag verkligen maxa tiden vi hade för att kunna ta så många bilder som möjligt i de bästa ljuset på morgnar och kvällar.


Resan började på Arlanda där vi flög med WOW Air till Island, som jag för övrigt också hemskt gärna vill besöka någon gång. Där visade naturens makter sig när vindarna var så hårda att ingen fick lämna något flygplan som landat för trapporna höll inte för så hård vind. Ca 2,5 timme senare mojnade det pyttelite och vi kunde äntligen lämna planet och hoppa på vårt nästa som skulle ta oss till Los Angeles.


Sent på kvällen anlände vi till LA och dagen därpå stod vi och hängde på låset hos Escape Campervans där vi skulle hyra vår van. På förmiddagen satte vi kurs mot Death Valley National Park som var vårt första stopp på vår rutt. En helt fantastisk nationalpark som jag aldrig får nog av!



Vi fick plats på en camping i Stovepipe där vi lagade lite mat och njöt av solnedgången, ganska jetlaggade vid detta laget. Dagen därpå ringde klockan tidigt för vi skulle möta soluppgången vid Mesquite Flat Sand Dunes, en av de vackraste platser i Death Valley enligt mig.



Jag tycker det är en så mäktig plats med alla dess sanddyner som sträcker sig så långt ögat kan nå. Det var en fröjd att få uppleva det när solens första strålar sakta värmde upp den nattkalla sanden.


Nöjda med hur dagen startade satte vi oss i bilen för att fortsätta vår färd genom Death Valley. Lyckan blev dock kortvarig när lampan började blinka och tjuta att bilen var överhettad... Vi stannade flera gånger för att försöka få motorn svalare, men varje gång vi började köra igen blev den direkt överhettad. Inte så kul när man befinner sig på en av jordens varmaste platser. Vi hade tur att där fanns en mack med en mekaniker hyfsat nära där vi fick hjälp.


Sju (!) timmar senare hade dom konstaterat att bilen inte var körduglig längre och Escape Campervans som vi hyrde av sa åt oss att ta in på närmsta hotell då dom inte kunde få fram en ny van åt oss förrän dagen efter. Eftersom Death Valley är en väldigt ödslig plats så finns här bara ett hotell och det råkade vara femstjärnigt!



Tur i oturen får man ju ändå säga, trots att vi såklart hellre hade varit på väg mot nya nationalparker.

Efter en god natts sömn trodde vi att vi skulle få vår nya van på morgonen, men dom ringde och sa att dom trodde vi var i Nevada men hade sedan insett att vi var i Death Valley och skulle inte komma förens på eftermiddagen istället.. Lyckan var total när vi såg bogseringsbilen rulla in på parkeringen med vår nya van! Efter att ha förlorat två hela dagar kunde resan äntligen fortsätta...

30 visningar0 kommentarer

- I samarbete med WOW Air -


Drömmen om USA har funnits ända sedan skolstarten i augusti när jag började plugga Vildmark & Foto. På schemat stod det slutprojekt under några veckor på vårterminen och jag visste redan då att jag ville till andra sidan Atlanten. Jag har varit där några gånger tidigare och är förälskad, särskilt i ökenlandskapen.


Joshua Tree National Park, Kalifornien 2016


Och nu sitter jag här, en vecka innan avresa och är så spänd och förväntansfull. Men vägen hit har inte varit helt enkel. Det kostar att åka till USA och det är inte det enklaste att hitta någon att åka iväg med i två veckor, speciellt inte när man ska fota natur mesta delen av tiden. Ingen i min familj hade möjlighet att följa med och ensam vågade jag inte åka, så jag tog en chansning och frågade Sanne (@warginna) som jag bara träffat två gånger tidigare. Det kan låta galet att fråga någon som man bara träffat två gånger om hen vill följa med på en resa till USA i två veckor, men det kändes faktiskt helt naturligt.


För drygt ett år sedan frågade nämligen Sanne mig om vi inte skulle åka på ett fotoäventyr sommaren 2017. Sagt och gjort, vi möttes upp i Björkliden och spenderade fyra underbara dagar med att fota och utforska fjällen. Vissa människor klickar man med direkt helt enkelt! Vi har inte setts sen vårt äventyr i fjällen i somras och nästa gång vi ses blir på Arlanda på väg mot vårt nästa äventyr.


Phoenix, Arizona 2016


Vi kommer att flyga med WOW Air (www.wow-air.se) från Arlanda via Island och landa i Los Angeles. Jag önskar nästan att vi hade mellanlandat en längre stund på Island för det är verkligen ett land jag hade velat besöka, men det får bli en annan gång!

Tack till WOW Air som gör denna resan möjlig för oss!


Jag har svårt att ta in att vi snart sitter i vår campervan på väg från LA mot vårt första stopp som kommer bli Death Valley National Park i Kalifornien. Öken, värme, berg och sand. Jag blev förälskad i den nationalparken från första stund så det ska bli så himla roligt att komma tillbaka enbart för att fota. Jag hoppas att vi har vädret på vår sida och att vi bjuds på både en magisk solnedgång och soluppgång.


Death Valley National Park, Kalifornien 2016


Under elva dagar kommer vi susa fram genom öknen i vår campervan, som vi även bor i på nätterna. Vi kommer besöka olika nationalparker och naturreservat i Kalifornien, Nevada, Utah och Arizona. Och efter denna evigt långa vinter hoppas jag att vi får lite sol på näsan och i alla fall ett par dagar med tvåsiffriga plusgrader på termometern, det hör ju till när man är i öknen tycker jag.


Cholla Cactus Garden, Kalifornien 2016


Jag kan inte nog säga hur otroligt mycket jag ser fram emot denna resa. Och att få göra det med en likasinnad som också älskar foto och natur är bara helt underbart! Du följer lättast vår resa via instagram (@naturebylouise och @warginna) där vi förhoppningsvis kommer kunna lägga ut lite instastories (beror ju på hur bra nät det är ute i öknen..) men vi kommer även såklart posta bilder med jämna mellanrum. Den 26:e bär det av...


USA - here we come!



16 visningar0 kommentarer
  • Louise

onsdag 14 februari


Efter att ha rest i 21 timmar från Åland kom vi äntligen fram till Oulanka. Jag var så fascinerad av all snö, jag tror aldrig jag sett så mycket snö i hela mitt liv.

Första dagen begav vi oss till ett örngömsle för att fotografera örn bland annat. Bara själva vägen upp till gömslet var en upplevelse i sig. Det var som att vandra genom Narnia.




Väl framme vid gömslet blev det action direkt. Vi fick se både lavskrikor, nötskrikor, större hackspett och spillkråka i väntan på att örnen skulle titta fram.


Lavskrika


Spillkråka

Större hackspett

Fantastisk utsikt från gömslet över Oulanka Nationalpark


Efter några timmar hade vi börjat ge upp hoppet om att örnarna skulle komma. Men så plötsligt, när vi var mitt uppe i att fotografera en hackspett, så landade den majestätiskt mitt framför oss!




Det är fantastiska djur, så stora och vackra.

När dom hade mumsat färdigt på sin mat i närmare en timme hade det börjat skymma och det var dags att bege sig hemåt igen. Att vandra genom en helt snötäckt skog är bland det mysigaste som finns. Det var helt tyst, som att allt sov.


Sara var nog minst lika lycklig som jag

Lassi på skoter genom Narnia-skogen



torsdag 15 februari


Jag var så nöjd med dagen vi satt i gömsle att jag knappt trodde det kunde bli bättre, men oj så fel jag hade! Vi började med att åka till en flod där det fanns en massa strömstarar att fotografera. Jag är verkligen imponerad över hur dom överlever uppe i kalla Finland med metervis av snö, is och kyla. Riktigt tuffa fåglar!


Strömstare


Efter några timmar vid floden styrde vi kosan mot Riisitunturi, ett fjäll och nationalpark som är känt för sina snötäckta granar. Jag har bara sett bilder från liknande platser förut och har alltid velat se det i verkligheten. Nog för att det ser magiskt ut på bild, men att få uppleva det i verkligheten är en helt annan sak!

WOW säger jag bara!


Snöklädda granar så långt ögat kan nå

En gran, så nedtyngd av snö att den bildar ett valv

Sovande troll

Jag var bara tvungen att ta en bild under denna snötyngda gran

På toppen av Riisitunturi!

Utsikten från toppen var magisk

Sara och jag i ett gran-valv


Det var som att vandra runt i en dröm. Denna platsen seglar lätt in på min topplista över de mest fantastiska platserna jag någonsin besökt. Jag var helt mållös när vi stod och blickade ut över detta helt makalösa landskap. Att naturen kan skapa något så vackert..



fredag 16 februari


Vi började med att åka till Konttainen för att fotografera lavskrikor på nära håll. Efter en liten miss av oss där vi gick på fel stig så slutade det med att vi plötsligt var på toppen av berget. Jag kan säga att vägen upp dit inte var att leka med... brantare stig får man leta efter! Det var dock mödan värt när vi belönades av en underbar utsikt och av helt snötäckta träd som på Riisitunturi!


Ser ni stugan på toppen?

Alfred bland de sovande granarna

Dessa vyer!


Här hade jag kunnat stanna länge, länge men vi hade ju faktiskt kommit hit för att fota lavskrikor så vi började färden ner igen. Det var betydligt lättare (och roligare!) att ta sig ner för berget när man kunde åka på rumpan nästan hela vägen! Bara det var värt allt jobbigt för att komma upp haha.

Väl nere belönades vi med många fina lavskrikor.